ulrikaichantilly

Alltså, to be honest, jag gillar inte Australien. Jag måste skilja mig från mängden av alla back packers och alla Working Holiday Visa:s som har jobbat här och säger att allt är "såååååå FANTASTISKT". Jag vet, att väskorna var borta i en vecka gjorde extremt mycket, men jag gillar till att börja med inte känslan av att vara SÅ långt borta. Det känns faktiskt lite som att vara långt ifrån civilisation, så är det ju dock inte riktigt. Men som jag har sagt förut, allt är så otroligt olikt Europa och jag är väldigt ovan. Vi är trots allt på en ö. Alla frågar om jag inte vill resa osv efter jag har "jobbat klart". Jag svarar bara "jag vet faktiskt inte". Jag vet inte om jag är speciellt sugen på att se Australien, det är säkert jättevackert och så vidare, men jag har inte fått känsla för det här landet. Tycker att de är så överdrivet petiga med allt slags pappersarbete kring att över huvud taget få komma in i landet, anställning och öppnande av bankkonto/SIM-kort. Herregud, jag ska bara stanna här ett år. Maximalt, kan ju bli kortare också.

 

De kör på fel sida av vägen, pratar ibland nästintill obegripligt, har en störd hästhållning (hehe), att över huvud taget leva är SVINdyrt här, det egentligen enda som är bra här är klimatet och att människorna är så trevliga. Fast klimatet är ändå inte bra, det finns ju knappt någon ozonlager här så jag har självklart bränt sönder mitt ansikte och lite av mina armar (i bara två timmar i solen). Solen är faktiskt för stark här. Plus att de har en massa konstiga djur här, fast lite kul är det. Har sett hur mycket fladdermöss som helst flyga över ens huvud när man träcker hästarna på morgonen. Och alltså inte såna små som vi har i Sverige, dessa är STORA och flyger ganska långsamt och låter helt förskräckligt. Blev alldeles skärrad när jag gick ensam i mörkret i går med två hästar. Helt plötsligt låter det helt fruktansvärt högt uppifrån ett träd, hade inte en aning om vad det var då, så tänkte "tur att jag går med hästar, ska använda de som sköldar när vi blir attackerade av det läskiga djuret". Djurvännen herself... 

 

Näe, längtar till hemtrakterna! Och då menar jag inte exakt Lidingö i Stockholm, lite mer alla länder i Europa. Är faktiskt lite avundsjuk på Regitze, hon jobbar på, typ, ett stuteri i England. Hon trivs jättebra, bor på gården och kan ta sig typ överallt med kompisar och har fortfarande jättenära hem till Sverige! Jag kan ju inte riktigt ta ledigt för att åka hem över en weekend, liksom...

Blev dessutom indragen på kontoret bland en del andra tjejer och fick lite oförtjänad kritik om att jag skulle släpa fötterna efter mig och ha klagat på att jag har ont i fötterna och därför avstår från vissa arbetsuppgifter? Jag har inte öppnat käften om mina fötter för någon annan än Rebecca och de två andra svenska tjejerna som lider av samma problem. Jag hoppade liksom t.om. in i någons ställe för att göra en, för fötterna påfrestande arbetsuppgift. Har gått med hästarna fram och tillbaka de två hela dagarna så jag tog inte direkt åt mig av vad de sa inne på kontoret. De hävdade att "Gai är perfektionist och har avskedat folk för att de inte har klippt håret på länge". Vilket alltså betyder att man lätt kan åka om man går och släpar fötterna efter sig. Blev ändå lite störd på det, det har för fan bara gått två dagar. Är ju inte direkt van att gå i platta skor på asfalt sex timmar om dagen.  

 

Ska försöka se lite av det positiva, allt man är med om blir erfarenhet, man tränar på sin engelska varje dag och får se ett helt nytt land. Vi skrev till Pia att vi saknar henne lite och hon försökte peppa upp oss. 

 

Träckte en häst i dag som fick ett speciellt täcke, en morph suit. De flesta får bara vanliga, blå svettäcken men vissa får dessa åtstramande dräkter på sig. Ser ju ganska roligt ut. Har fått lära mig hur hästpoolen fungerar också, fick gå med två hästar i, kul var det! Men ändå lite speciellt, så fick vara med om en genomgång. Har inga bilder på det dock. 

Herregud, Rebecca ligger fortfarande kvar i sängen och sover/vilar. Var länge sedan jag såg henne göra det, är ju oftast jag som sover. Vill därför inte jaga upp henne men jag vet att hon kommer bli jätteirriterad på att hon inte kan sova sen i natt, hehe. Får se hur länge vi stannar ute i dag, med Alex och Carrie, våra flat mates. Vi har bestämt att ta en drink i dag och lära känna varandra ordentligt. 

De är tjugo år, som vi. De är GIFTA. De var tvugna att gifta sig för att Carrie skulle få stanna här med Alex, han är australiensare och hon amerikan. Snacka om att inte vara rädda för commitment. Strongt. Ps. De träffades över INTERNET. Ödet? Ds.