ulrikaichantilly

Okej, måste försöka uppdatera lite nu!

 

Nu har vi äntligen fått börja rida! Andra dagen i dag med sex hästar uppsuttna. Cantrade fyra stycken, red en häst till banan och fick gå hem med en annan. Helt okej. Fast deras canter-tempo här går väldigt mycket långsammare än vad vi är vana vid så... det är tur att man har ridit i par med några de två dagarna, jag frågar frågor non stop och de flesta är hjälpsamma. Hästarna är också helt okej, rätt snea de flesta men pullar lagom, red dock en häst i går ute på DT:n, min andra tur över huvud taget här. En treåring som heter Megatron. Alltså, det var länge sedan jag red en häst som pullade så där. FY SATAN, de första hundra metrarna gick det bra, hann tänka "det här känns helt okej", hehe, skulle dock få erfara australiensiska galopphästars förmåga att vara STARKA. Helvete i havet, red bakom en kille som givetvis inte hade det minsta problem med att hålla sin häst, och eftersom tempot är så långsamt måste man verkligen hålla i hästarna. Herregud, jag satt med armarna helt inknycklade och kände mig helt hjälplöst svag men lyckades på något vänster stanna bakom Chris hela tiden. Deras bana här är 2000 meter runt, så det kändes ju jobbigt också för den tog liksom ALDRIG slut! Jag flåsade och nästan darrade efter den ritten, tomatröd i ansiktet och svetten rann. Resten av alla turer har dock gått förvånanasvärt bra. I morgon är dock Gai her self här och inspekterar, ska bli intressant att rida för henne. Om man ens får det, de berättade i dag att vi plötsligt har dåligt med ground staff, så (självklart) vi som är de nyaste ryttarna kommer få behöva gå några rundor hem till stallet igen... Var så otroligt glad över att inte behöva gå så jättemycket längre. Men skit i det då. Suck, jag kom ju hit för att rida. Well well. 

 

Nu har världens bästa kock och kompis lagat middag till oss, potatisgratäng :D med köttfärs och morötter, woho! Jag hjälpte inte till ett dyft, känns schyst :( vi knarkar faktiskt SVT:s julkalender här också, hänger med i alla avsnitt. Fast vi kollar väl på lite andra tider än vad ni gör hemma... Det börjar bli riktigt varmt här, för det mesta är det faktiskt molnigt på dagen men varmast på morgonen. Klockan fem är det typ tjugo grader och jag som är skandinav bara svettas ner min tröja/byxor/hjälm osv. ÅH HERREGUD, på tal om hjälm. Kan ni gissa vad jag hittade i min hjälm i dag innan jag tog på mig den? Kackerlackor... Två stycken. Hann registrera att något rörde sig och slänge i ren reflex iväg hjälmen, då sprang de iväg ut. UUUUUUUUH, de är så sjukt äckliga!!! Typiskt att jag ska bli drabbad. 

 

I helgen var vi ute för första gången här! Hade väldigt trevligt, vi hängde hos de andra svenska tjejerna som jobbar i vårt stall. Vi, de, deras rumskompisar och Gina. Sedan drog vi till ett stort ställe med uteterass och enormt dansgolv, mycket dans blev det och jag mådde sämst när jag gick och la mig, haha usch, vi jobbade dagen efter så det var ju skönt för illamåendet... Men kul var det! Tydligen ska vi ut någon sväng i morgon också fick jag reda på nu :) en dag har vi varit på stranden också, Clovelly. Helt okej! Men jag får liksom aldrig någon färg? Varför blev jag alltid gyllenbrun med vita ögonbryn när jag var liten? Nu får jag några klena fräknar och bränner mig nästan bara. Men man ska väl inte klaga, många här är fortfarande vita eftersom att det börjar bli sommar först nu. Hehe. 

 

Har lite hemlängtan nu, vill verkligen fira jul med familjen känner jag. Nästa år måste jag vara hemma, spikar det nu. Men det som faktiskt gör det jobbigt är att prata med någon hemma eller se bilder på facebook osv. Jag försöker att skärma bort det så mycket som möjligt, blir så jobbigt annars. Jag insåg de få dagarna jag var hemma mellan Frankrike och Australien, att jag mår så otroligt bra av att vara nära min familj. Jag klängde typ hela tiden på mamma och så fort jag fick chansen gav jag henne en kram. När man är borta så här längre stunder får man verkligen perspektiv på saker och ting och jag har insett hur mycket familjen betyder. Saknar de tre där hemma. De var faktiskt de enda jag träffade på riktigt. Var ju med Rebecca och Linus ett dygn i Danmark. Ska bli härligt att se de när jag kommer hem :) får väl se när det blir dock... 

 

Ja, har inget mer riktigt urgent att berätta, kanske dyker upp något kul snart. Jag måste försöka peppa Rebecca lite också, det är ganska jobbigt för henne just nu. Allt (enligt henne) blev knas med en av hennes hästar, den var lite starkare än vad hon hade räknat med. Alla som känner Rebecca bra vet att hon har extremt höga krav på sig själv. Give it all eller go home, lite så är hon. Hon känner sig värdelös och dålig och det är så jobbigt att se för jag vet att det verkligen inte är så. Hon påstår att hon inte kan rida och jag vet att hon går för direkt raka motsatsen och försöker säga det till henne. Jag vill få henne att tänka, "okej hästen stack, jag orkade inte hålla den så mycket som jag borde, man jag dog inte. Inte hästen heller" och rycka på axlarna. Det är ändå bara hästar vi håller på med, det är bara djur. Om man får säga så.

ALLA tappar hästar hela tiden och jag vill få henne att förstå att jag ser upp till hennes förmåga att rida komplicerade och nervösa hästar, hur hon får de att gå perfekt på tygeln och sköta sig. Hon har en grym sits som ryttare och kan rida hästar på långa tyglar. Hon är egentligen en mycket bättre ryttare än vad jag är, jag har bara en fördel i och med min fysik och tyngd. Jag orkar rida de starkare hästarna. Har fått lite känsla av det här, här är det inte teknik, här är det bara rå styrka som gäller för att rida. Jag hoppas att vi båda biffar på oss snart, annars kommer det att bli jobbigt. Hmm, jag måste hitta på något, det är svårt att muntra upp henne. Vill inte att hon deppa ihop över det här eller känna ett obehag över att rida.