ulrikaichantilly

Hej bloggen, ska försöka uppdatera lite igen. 

 

Ja! Nu har vi alltså vaknat, eller aa, snarare ett tag sedan. Har hunnit äta frukost och skicka några mail, nu sitter jag alltså här. Vi vaknar alltid runt sex-åtta-tio på morgonen, sen är det lite chill vid datorn och sen börjar vi röra oss mot stranden. Lär väl bli samma i dag eftersom att vårt jävla bagage inte har kommit än. Ännu mindre har man hört från flygplatsen, så det börjar ju kännas som att de har gett upp hoppet om våra väskor. Alltså fan, jag hade liksom halva mitt liv där i :( 

 

Vi kan alltså inte börja jobba, eftersom att vi inte har någon utrustning för att rida. Så vi går mest och väntar. Vilket är väldigt jobbigt. Jag vill börja jobba NU. För att se om det här är stället för mig, eller inte. Det har liksom bara gått tre dagar egentligen men känner mig redan skeptisk. I två nätter har jag drömt om att jag är hemma igen och blir, tyvärr, när jag vaknar, lite besviken. Eller liksom illa till mods. Jag vet ju att jag ville iväg till värmen och så, och det är egentligen det enda som räddar situationen här. Det mesta annat känns skit. Tur att jag har Rebecca, annars hade jag vänt på klacken och bokat ett flyg hem nu. Det kan jag säga. Jag var nog inte förberedd på att allt skulle kännas så sjukt annorlunda här, jag saknar Frankrike nu... Jag saknar till och med att vara hemma i Sverige och allt snökaos.Varför kan man aldrig få vara nöjd men sin situation?! 

 

I går var vi på Bondi beach i alla fall, känns kul att ha varit där. Förstår att det är ett riktigt paradis för surfare, bra vågor är det. Det betyder ju dock att det är HEMSKT att ligga på stranden, det går helt enkelt inte. Det blåser så sjukt mycket, någon minut efter att man lagt sig på sin handduk är man täckt av sand. Ont i ansiktet gör det också, har kliat ut en massa sand ur hårbottnen sen i går. Vi gick och la oss uppe på gräset i stället, där var det helt okej, ingen sand men det blåste fortfarande som bara den, gick inte så bra att läsa sin tidning kan jag säga. Något vi lade märke till, är att alla "strandmänniskor" är så SJUKT vältränade här. Alla är liksom assnygga, bruna och vältränade. Knappt någon överviktig människa har jag sett här. Jag vill också bli så, måste bara jobba på brännan... Den tar nog längst tid. Vi gick faktiskt hela vägen till stranden, det tog sin lilla tid, minst en timme, men vi fick se mycket runt omkring vilket var kul också. Vi bestämde oss dock för att det skulle bli för jobbigt att gå ända hem igen så vi lurade ut hur vi skulle åka med lokalbussarna. Två bussar åkte vi och kom nästan ända hem! Det kändes bra :D 

 

Vi träffade Gina i går, den svenska tjejen. Jättetrevlig och kul var hon, vi åt middag på någon kinesisk/japansk restaurang. Hon berättade en massa saker som är bra att veta om stallarna här omkring. När vi skulle röra oss hemåt startar vi bilen och kör i kanske tio meter innan vi märker att vi har fått punka. WOHO! Kunde ju inte komma lägligare och jag slår fast att vi bara för med oss otur vart vi än går, haha. Vi försöker så gott vi kan själva men det finns inte en suck i världen att vi ska få loss muttrarna. Vi får ringa ett företag som kommer med en utryckningsbil och hjälper oss. De får fixa det punkterade däcket provisoriskt eftersom att reservdäcket är fel sorts däck (?!?). Vi kommer hem till slut i alla fall och somnar rätt fort. Vi har lyckats komma in på Australien-tid rätt bra faktiskt, men det hjälper inte om vi börjar jobba för Gai Waterhouse där vi börjar jobba klockan 03.00. Då lär vi behöva gå upp klockan två eller så, det är en bit att gå också :P 

 

Well well, vi får se vad vi gör i dag. Om ni vill se bilder så får ni gå in på Rebeccas blogg, hon tar alla bilder med en digitalkamera. Jag har ingen kamera för tillfället, inte ens min telefon eftersom att den är urladdad (och laddaren ligger i mitt bagage of course...) Men hon har massa bilder från resan så här långt, in och kolla! www.riveras.blogg.se !