ulrikaichantilly

HEJ! Förlåt för att jag är så dålig på att skriva, har bara ingen lust för det just nu och somnar bara så fort jag sätter mig framför datorn, så jag hinner aldrig riktigt så långt, hehe. 

 

I dag är det fredag, en riktigt busy morgon i stallet har det varit, hade bara två turer som båda gick bra, sen var det dags att åka till stranden med några hästar. Det var jag, Rebecca, den andra Rebecca, Gina, Maz och Phoebe. Ett nice gäng! Alla hästar skötte sig väldigt bra, dock hade Rebecca och Gina lite problem att ta sig i vattnet. Efter ett tag så gick det och alla små hästar med ryttare plaskade runt i ungefär en halvtimme. Vattnet är faktiskt ganska skönt fortfarande, när vi rider där rider vi utan hjälm och skor och rullar upp byxorna så man blir inte så blöt. Royal Sapphire (som jag red) tog dock ett rejält skutt helt plötsligt och började lite halvt att trava i brösthöjd-högt vatten så jag blev ÄNDÅ blöt på undersida lår. Men det är det verkligen värt, det är så kul att vara på stranden med hästarna! Varför vi gör det är för att hästarna ska få ha det lite roligt och omväxlande miljöer inför sina starter, många av hästarna som var på stranden i dag startar i morgon. Det är samma sak med bullringen på eftermiddagen, då får starthästarna ibland gå dit och hoppa lite häckar, just för att de ska få göra något annat och få bort tankarna på banan lite. Vilket är härligt! Det görs ändå en effort för hästarna ibland. 

 

Ja, självklart har det hänt en miljard saker sedan sist jag skrev, kan inte återkalla allt så klart men jag fick i alla fall se Black Caviar springa (och vinna) sitt livs sista löp. Nu går hon till historien som Australiens bästa sto, 25 starter, 25 segrar varav 15 Grupp 1-löp. Oslagbart och så otroligt stort. Det kändes i magen och man fick en sådan gåshud när man såg henne på storbildsskärmen under löpet, hon klev undan, la i den sista växeln och bara lämnade resten av fältet. Otroligt var det att se! Vår häst Scandiva gjorde en fantastisk prestation under samma dag då hon kom tvåa i ett Grupp 1-löp under Peter Robl. Extra kul är det för Rebecca som nästan grät när Scandi kom i mål, hon rider den lilla hästen varje dag. Det var en bra dag av Sydney-karnevalen som har pågått sedan i mars. I morgon rids de sista storloppen i karnevalen, bl. a. Sydney Cup. Vi har några starthästar och jag ska ta dit en, Missy Cummings. Hon har startat två gånger och vunnit båda men jag tror att det kan bli lite tuffare i morgon, bättre hästar och annorlunda bana. Men men, roligt ska det bli! Förra veckans storloppsdag var INTE rolig alls, jag träckte Emeritus i det allra första loppet. Det hade tokregnat (sådär som det bara gör i en kuststad som Sydney) precis hela morgonen. Och det bara fortsatte. Fy fan, kunde inte förstå att jag skulle behöva ta mig ut i regnet IGEN efter att jag hade varit hemma och bytt om. Men det var jag ju, tog Tusse ner till gäststallarna och bara mös med honom under tak. Det var uppehåll nästan hela tiden, ända tills vi skulle gå till ledvolten. Då öppnade sig skyarna och det fullkomligt vräkte ner regn. Jag såg inget framför mig, Emeritus var såklart skitstark eftersom att han visste att han skulle tävla, linserna rullade runt i ögonen och jag satte regnet i halsen. SÅ mycket regnade det, att jag inte ens kunde andas normalt. Såg ut som den mest miserabla dränkta katt när jag kom tillbaka till stallarna och Rebecca, till råga på allt slutade han sist. Kunde inte hantera det tunga underlaget alls. 

 

Så vi hoppas givetvis på bättre förutsättningar i morgon med Missy! I morgon kväll MÅSTE vi dessutom gå ut, det är vår lediga söndag och vi har blivit gamla tanter som sitter inne och dammar så vi har stannat inne i tre helger nu, inte okej. Har bara inte varit så taggad men i går köpte jag nya heels som jag måste inviga i helgen, blev så taggad!! Woho. 

 

Var härligt att prata med mamma här om dagen, vi har inte pratat på typ två veckor så det var nice. Jag är som vanligt sämst på att höra av mig men samtidigt är det svårt att time:a den svenska tiden. Jag har så gott som ständigt saker för mig, så telefonsamtalen kommer i kläm. 

 

Livet rullar annars på som vanligt, vi bor kvar i huset på Anzac Pd som verkligen är fullt för tillfället, flyttade in en ny tjej för inte så länge sedan, har dock inte sett henne så mycket. Folk kommer och går i stallet, senast i går fick en kille sparken på grund av att han tog fel häst till löpen (HAHA! fast inte så roligt egentligen, ganska pinsamt och det uppmärksammades till och med i dagens tidning). Två franska ryttare slutade i onsdags efter typ två veckor, en ny tjej har vi också. Har två irländska killar i stallet också just nu, umgås inte direkt med de. De är okej men lite egna. Hehe. Man fattar ju till och börja med aldrig vad de säger. Jag måste verkligen titta på deras mun när de pratar och frågar nästan alltid om vad de sa, haha. 

 

På tal om något helt annat ramlade jag av för exakt en vecka sedan. Tog Double Singer till kvalen här i Randwick, jag red henne ner till båsen med Rebecca. Hennes häst skyggade för något (obefintligt) i buskarna och DS var inte sen att hänga på fast dubbelt så fort, innan jag visste ordet av låg jag platt som en pannkaka på mage bredvid hästen som tog av och sprang halvvägs tillbaka till stallet innan en kille fick tag på henne. Efterblivna jävla häst, jag gjorde mig inte illa men var smutsig över hela benen. Eller ja, jag trodde inte att jag hade det men efter ett tag började mitt lillfinger värka och i slutet av dagen hade det svullnat upp och min hand såg ut som en fotboll. Jag fastnade antagligen i tygeln på något sätt när hon spann runt i 180 och knäckte till det när jag åkte av. Så på lördagen kunde jag inte sadla Emeritus tillsammans med Ed för att det gjorde så ont, så Rebecca fick göra det. Nu är det dock nästan helt okej, tack och lov. Jag och mina händer alltså, de ser inte kloka ut nu för tiden. Speciellt den högra handen, där är långfingret fucked up forever, likaså ringfingret sedan jag jobbade för Gai. Nu har alltså lillfingret fått sig en smäll också, till råga på det har jag en massa små skrubbsår som ständigt rivs upp och blöder på fingrarna, haha. Det är inte lätt att vara en hästtjej jämt... 

 

Var på löp i förrigår i Canterbury, ni ska få en bild på Landlocked som jag tog dit!

 

 

That's it for now, ska sova en liten stund nu innan det är dags att jobba igen! Ciaooo